Om storlopp, årsstämma, budget och anpassningar

Svensk Galopps VD Fredrik Reuterskiöld bloggar om bland annat sommarens storlopp, lördagens årsstämma, Svensk Galopps budget och hur sporten ständigt måste anpassa sig till omvärlden.

I söndags avgjordes Stockholms Stora Pris på Bro Park och vi såg flera riktigt bra vinnare. Kick On gjorde en lysande insats i Stockholms Stora Pris. Ägarna Elkär Stutteri har investerat i den här fina starthästen från England och det är roligt att se att det gett resultat. Kick Ons första start i Skandinavien i maj var ett ordentligt magplask, men tränare Niels Petersen har verkligen en förmåga att få till det när det gäller.

Den jag var mest imponerad över på dagen var Silent Night i Svenskt 1000 Guineas. Hon kan bli precis hur bra som helst och det ska bli spännande att följa henne i framtiden.

Att ha storlopp utan publik känns avslaget, men det är som det är. Vi är extremt måna om att följa Folkhälsomyndighetens regler och riktlinjer. Det är viktigt att komma ihåg att restriktionerna är till för de aktiva. Vi vill och måste minimera risken för smittspridning och därför är tävlingsområdet endast öppet för de som har en direkt arbetsuppgift kopplad till tävlingsdagen.

Det är förstås inte bara i Sverige som stora galopptävlingar avgörs inför tomma läktare. På Royal Ascot den här veckan är publikområdet tomt.

Om bara några veckor är det dags för galoppens blå band – Svenskt Derby. Med största sannolikhet kommer även den tävlingsdagen avgöras utan publik. Håll utkik efter konceptet #derbyathome på sociala medier för tips om hur du på bästa sätt kan se loppen hemifrån.

Flera nya derbykandidater har dykt upp de senaste veckorna. Jockeyklubbens 2000 Guineas-vinnaren Everest Voice är riktigt intressant. Han borde bli bättre på 2400 meter och hans mor, La Zona, gillade Jägersro. Tränare Wido Neuroth vet hur man förbereder en häst inför Svenskt Derby. Speciellt roligt är att Everest Voice är en av flera svenskfödda derbykandidater.

Styrelseval och ny galoppbana diskuterades på årsstämma

Den gångna helgen bjöd inte bara på stora galopptävlingar. I lördags var det årsstämma för Svensk Galopp. Även den påverkades av den rådande corona-pandemin. De tre sällskapen samlade sina fullmäktigeledamöter på respektive hemort för att minimera resandet och undvika att samla många personer på en plats.

Flera stora frågor behandlades och en sammanfattning av varje punkt finns att läsa här på hemsidan. 

Val av styrelse sker alltid på årsstämman. Anders Lilius valdes om som ordförande på ett år. Jacqueline Henriksson, Lill Gusén Hammar och Carl Strand valdes in på två år. Jan Ohlsson valdes på ett år i ett fyllnadsval. Åsa Edvardsson och Roland Johansson hade båda ett år kvar på sin mandattid. Det innebär att styrelsen nu är fulltalig igen.

En stor fråga på stämman var den om en ny galoppbana i Skåne och det kunde konstateras att Bara-projektet lever vidare. Nu tar den nya styrelsen vid och jobbar vidare med de utmaningar och problem som har varit, såsom finansiering och miljöfrågor.

Målsättningen: en budget i balans

Det som i övrigt kom ut från stämman är att styrelsen och ledningen har ett gediget budgetarbete framför sig. Målet är att nå en budget i balans redan nästa år.

Det här arbetet ska presenteras till höststämman. Vi lever på lånade pengar. Styrelsen och ledningen ska komma med strategiska åtgärder för att vända den här trenden. Det kommer innebära ytterligare besparingar och sannolikt leda till förändringar i hela vår struktur.

Vår finansieringsmodell är komplex. ATG lånar löpande ut pengar till travet och galoppen. Det gör det möjligt för travet och galoppen att avhålla löpningar, som ATG arrangerar spel till. Efter att året är slut får sporterna betalt. Storleken på utdelningen beror på ATG:s resultat. Målet är förstås att lånet ska kunna kvittas mot utdelningen. Men 2019 blev utdelningen betydligt lägre än den summa som vi hade lånat. Att låna mer pengar än vad vi får tillbaka är förstås ingen långsiktig lösning. Det är det här som vi syftar på, när vi säger att vi lever med lånade pengar.

Det hör till saken att det kommersiella värdet av våra sporter är ganska litet. Renodlade publiksporter, exempelvis fotboll, har stora inkomster från bland annat sponsorer och inträdesavgifter.

I galoppsporten och travsporten är det spelet som är den absolut viktigaste inkomstkällan. Givetvis ska vi locka publik till våra banor för att njuta av vår fantastiska sport och vi måste jobba för att vår sport ska få ett kommersiellt värde. Men vi måste komma ihåg att både trav- och galoppsporten lever på spelet. V75 är lokomotivet i familjen och det som gör att vi kan upprätthålla de prissummor som vi har.

Det här är ingenting som är unikt för Sverige – det ser ut så här i nästan alla länder. De allra största galoppevenemangen kan locka publik, men det är få personer som är intresserade av att besöka banorna på andra tävlingsdagar.

Storbritannien är ett av få länder där galoppsporten har ett betydande kommersiellt värde. Banorna tjänar stora pengar på mat och dryck, inträde och sponsorskap. Om det hade varit möjligt att besöka Royal Ascot den här veckan, hade kostnaden för inträdet kunnat jämföras med biljetten till en dyr teater.

Världen förändras

Världen förändras ständigt och galoppsporten måste anpassa sig efter det.

I en läsvärd intervju med John Gosden i Racing Post konstaterar den legendariska tränaren att galoppens landskap sannolikt kommer se väldigt annorlunda ut om tio år. Det är kostsamt att äga en galopphäst och våra stora hästägare blir bara äldre och äldre.

Han säger bland annat: 

”The first thing that will change is due to what has happened to the economy, not just in our country but all around the world. That is going to have a significant impact. We're an entertainment business but also a luxury goods department and, as everyone knows, it's very expensive for anybody to have a horse. Syndicates will become a far bigger part of the industry but unless you have proper prize-money you won't encourage too many of them.”

Galoppsporten behöver anpassa sig. Tränarna kommer säkerligen behöva fokusera mer på konsortier och syndikat, och bli bättre på marknadsföring och kommunikation.

Förr räckte det med att du var en bra hästkarl (eller hästkvinna), nu behöver man också kunna många andra saker. Du måste fortfarande kunna träna – när det gäller handhavandet av hästen så har det inte förändrats så mycket. Men kunderna förväntar sig också en bättre service, mer kommunikation och möjligheten att vara mer delaktiga.

Organisationen måste förstås också anpassa sig. Vi ser att hästantalet minskar och vi kommer säkerligen att behöva se över vår tävlingsstruktur. När antalet startande per lopp minskar, då minskar också intresset för spelarna. Vi kanske inte kan rida 600 lopp om året i framtiden, om vi vill kunna upprätthålla galoppsportens spelvärde.

Vi måste också ständigt se över våra rutiner. Spödrivning och hur man hanterar spöet är en stor och viktig fråga, men också ett exempel på hur världen förändras. Det är tydligt när man surfar in på YouTube och tittar på gamla galopp- eller travlopp. Det är nya tider jämfört med när jockeylegender såsom Lester Piggott bankade hem hästarna på sjuttiotalet. Det hade aldrig varit accepterat idag.

De flesta förändringar sker både på gott och ont och vi måste helt enkelt anpassa oss utifrån rådande situation och värderingar i samhället.

Falska rykten

Avslutningsvis vill jag kommentera ryktena om att min bror, Johan Reuterskiöld, skulle ha blivit utsedd till banmästare på Jägersro Galopp. Det stämmer inte. Han är anställd som banarbetare. Rolf Olofsson är fortfarande banmästare på Jägersro.

Expressens journalist Bengt Adielsson, som skrev om detta i en krönika, hade bara behövt lyfta på luren och fråga.

Med detta sagt så önskar jag er alla en riktigt trevlig midsommarhelg!