Lever sin livsdröm

Maria Andersson är amatörtränaren som sticker ut ordentligt.
De senaste åren har framgångarna avlöst varandra.
Mycket tack vare en helomvändning som gjordes i samband med covid 19-pandemin.

Maria Andersson har haft ett gott öga till hästar och galoppsporten i livet, men mycket tid har lagts ner på den civila karriären. Som framgångsrik ledarskapsutvecklare har hon haft mycket att göra med det, även om hästarna alltid funnits med vid sidan. När pandemin inleddes 2020 kom hon däremot att göra en helomvändning. Mindre jobb i företaget ledde till att hon kunde satsa på det som varit hennes livsdröm. Att på allvar träna galopphästar.

– Det är något som jag alltid velat göra. Jag fick chansen att börja träna på Bro Park, vilket bara det har varit ett jättelyft. Man får hjälp med träningsbanor, bra ryttare som kan sin sak, och sedan kunde jag lägga mer tid. Jag lägger ner så mycket tid på mina hästar, så egentligen oavsett om det är en häst som tävlar i järnlöpning eller i storlopp, så engagerar jag mig lika mycket i att hästen ska prestera efter sina förutsättningar, att de är hela och rena och ges chansen. Galopp handlar om mycket jobb och fantastiskt engagemang, säger Maria Andersson.

Topphästar avlöser varandra

Siffrorna efter satsningen under pandemin talar sitt tydliga språk. 2020 blev det noll segrar på 19 starter. 2021 noll segrar på nio starter. 2022 kom framgångarna i det närmaste att explodera med sju segrar och över en miljon inridet. Därefter har det fortsatt. En stor del i tidiga framgången stavades Maxmartin (bild ovan). Hästen som tjusade så många som två- och treåring under 2022-2023, men som tyvärr fick lämna jordelivet alldeles för tidigt.

– Jag valde i samband med satsningen att satsa mer på unghästar, vilket verkar ha gett resultat. Att vara på Bro Park har gett den möjligheten på helt annat sätt, även om det såklart gick att träna unghästar där jag var tidigare, så får de en annan typ av uppträning. Jag är ganska så fyrkantig i ärlighetens namn och mycket av de framgångar jag har och haft tror jag ligger i detaljerna. Hästarna ska få kraftfoder sex gånger per dygn i mindre doser för att deras magar ska må bra, jag vill att de ska ha lugn och ro i stallarna och helt enkelt skapa sunda individer. De kollas upp regelbundet, 1-2 gånger i veckan, för att se så att småskavanker inte blir stora bekymmer, för då tar det betydligt längre tid att åtgärda. Mår hästarna bra, så mår jag bra. Och alldeles oavsett om det är affärsvärlden eller hästvärlden man håller på med så handlar det om att hitta koncept som fungerar. Och kanske framför allt – omge sig med rätt folk. Det har jag lyckats med.

– Maxmartin var en fantastisk häst, där och då kändes det som livets häst. Det var en otrolig saga, som tyvärr fick ett alldeles för tidigt slut. Minnena består däremot och vi har haft glädjen att andra hästar gjort det väldigt bra efter hans karriär.

“Underbar häst”

Den som kanske framför allt tagit efter Maxmartin är Karla With A K (bild ovan). Om Maxmartin övertygade i storlopp som SM för tvååringar, Breeders’ Trophy Juvenile, Jockeyklubbens Auktionslöpning och Breeders’ Trophy Classic så har Karla With A K i sin tur gjort det i Tommy Gustafsson Memorial, Svenskt 1000 Guineas och Jockeyklubbens Grand Prix. Hon närmar sig stallets tidigare storstjärna med stormsteg gällande insprungna prispengar med nästan 1,6 miljoner kontra Maxmartins 1,9.

– Det är en underbar häst på alla sätt. Det är en enkel häst att rida och ha att göra med, hon är inriden sent, men det är å andra sidan lite av min filosofi också. Jag ser hellre att de är ute länge och rör på sitt fritt i stora hagar än att man ska börja jaga dem för tidigt. Eller rent allmänt jagar jag inte mina hästar. De ska tycka att livet är roligt och jag ser betydligt hellre att hästarna vill ge lite till när träningen är över, än att jag som tränare ska be dem om lite mer när de egentligen är trötta. En positiv och glad häst som har självförtroende tror jag också levererar på banan.

– Men för att fortsätta kring Karla With A K så är det en häst som har enkelt att slappna av och det gör att man många gånger tänker att hon är seg i loppen, men så fort man begär lite av henne så finns där väldigt mycket fart. Därför är det också skönt att en sådan som Per-Anders Gråberg känner hästen väl, rider henne en del i träning och så.

För Maria Andersson handlar fortsättningen av året om att fortsätta leverera fina insatser. Trots att hon går mot ett karriärsbästa år som tränare, är hon inte helt nöjd.

– Det har varit mycket sjuka hästar under året, men det känns verkligen som att det är på väg att vända. Karla With A K har levererat, men där bakom har det varit svårare. Men som sagt, hästarna känns mer och mer friska, vilket är skönt. Jag återkommer till det – mår hästarna bra så mår jag bra. Och att kunna förverkliga min dröm som galopptränare ger mig väldigt mycket. Samtidigt vill jag göra allting ordentligt och när saker inte riktigt går som jag tänkt mig, då blir man tankespridd. Det är så jag fungerar. Allt ska ske by the book.

“Rätt höga tankar kring”

Maria Andersson väljer under samtalet i det närmaste själv att ta upp en av stallets hästar som lite extra intressant för framtiden.

– Jag har en tvååring som heter Mojo i stallet som jag har rätt höga tankar kring. Jag fick en voucher till danska auktionen när jag vann ett lopp, så jag och sonen Christopher (Roberts reds anm.) åkte dit och tittade på en del hästar. Jag gillade Mojo jättemycket och fick honom för 10.000 danska kronor, vilket var samma belopp som vouchern var på. Därefter har det varit lite strul, han var klapphingst och testikeln satt väldigt tokigt uppe i buken, vilket gjorde att han kom igång sent. Däremot verkar allting väldigt bra nu och det är verkligen en häst jag ser fram emot att följa. Han är bra.

Att sonen, Christopher Roberts, även han är aktiv inom galoppen, är en annan sak som hon både känner stolthet och trygghet i.

– Galoppen är någonting jag haft kär i större delen av mitt liv. Och att nu kunna säga att det är en familjeangelägenhet, det tycker jag är väldigt roligt. Vi trivs med det här livet och vi vill göra vår grej. Gärna i det tysta, utan tjafs. För någonstans handlar det om att få arbeta med fantastiska djur. Hästarna, säger Maria Andersson.

AV: DENNIS ENGELBO