Nyheter

Derbydrömmen del 3

Publicerad
Derbyt – loppet med stort D. Det största race man kan vinna alla kategorier. Idag är det dags för den 102:a svenska upplagan av klassikernas klassiker över 2 400 meter på Jägersros dirttrackbana och jag har en grym känsla i kroppen – precis som jag alltid har, varje år, före loppet vill säga.
download-1
Den här snubbe kunde rida! Frälste undertecknad. Foto: Racing Post

Jag minns mitt första Derby som igår. Jag var bara en ”liten valp” – precis 22 år fyllda och året var 1991. Visst fanns ett grundmurat och generellt hästintresse i kroppen, men intill den där varma sommardagen i Malmö i början av 90-talet var det bara trav som intresserade (med undantag av en del tröstlösa V5-chansningar på Täby Galopp där Nordic Channel visade loppen – i efterhand). 

I samma sekund som den Andreas Wöhler-tränade Tao segrat i Svenskt Derby under legenden Lester Piggott, var jag frälst. Galoppfrälst, för alltid! 

Man hade ju sett precis varje Elitlopp sedan 1987 (Utah Bulwark – Stig H) och det är en ännu icke bruten svit till dags dato, men nu (1991) var det alltså dax för ett premiärbesök på den svenska derbydagen som gällde. Jag hade blivit ditlockad av min gode vän, lumparkamraten ”Johan P”, som delägde den tvåårige och enligt honom själv ytterst lovande individen Mr Williams som skulle starta i Malmö Stads Pris.

– Mr Williams är mer eller mindre stenklar ska du veta. Och som om inte det räcker är det en massa fester inplanerade under helgen, auktion uppe hos Christer Schildt är det också – med helstekt gris och massa öl… Snygga tjejer? Skojar du? Nu sätter du dig omedelbums på tåget och kommer hit, avslutade en mer än lovligt påstridig Johan P.

Sagt och gjort. Undertecknad åkte ned till Skåne och installerade sig hos i Johan P:s enkla bostad i Hörby där trivselfaktorn var av ytterst hög kvalitet. Det där med festerna, ölen, auktionen, den helstekta grisen, och tjejerna var faktiskt en helt sann spådom som uppfylldes med ackuratess. Det där med att Mr Williams var stenklar var dock tyvärr en helt annan (och direkt osann) historia.

Sedan den dagen var man i galoppsportens stenhårda grepp och det har jag inte ångrat en endaste sekund. 28 år senare sitter man återigen här på Jägersro, något mer skeptisk till ”stenklara” vinnare, men lika förväntansfull inför en Derbydag och alla de känslor den kommer innehålla.

Vem som vinner årets Derby på Jägersro?

Red Cactus – for sure!

Erik Ivares